Listan kan göras lång på alla de populära matställena som finns i USA.

I skolan serveras inte sällan pommes och chicken nuggets till lunch och där är även pizza klassad som en grönsak.

Mitt i detta feta vimmel urskiljer sig dock en annan trend. Det ideal där man ska vara smal, vältränad och extremt hälsosam. Man ser bantningskurer i varje tidning, modeller som vinkar till sina beundrare uppe på sina långa ben och slanka kroppar.

Då kan man ju egentligen fråga sig hur detta kan komma sig? Personligen tycker jag att människan är intressant på det sättet att man gärna sätter upp mål och gränser men sedan inte riktigt vet hur man ska nå dit. Jag kan känna igen mig själv när man sätter upp ett mål att börja träna men ger upp efter bara några få träningstillfällen. Det gör ont, man har träningsvärk, det är tråkigt. Listan kan göras lång även här när vi kommer att prata om träning. Slutsatsen jag drar av detta är alltså att man vill se bra ut, vara slank och vältränad men helst utan att behöva anstränga sig ett uns för att nå dit, varför inte bara köra sitt race? Så länge man mår bra av det man gör och rör på sig regelbundet är det lugnt om du inte har all kapacitet att bli elitidrottare eller en Victoria's Secret Angel. Lite tankar på kvällskvisten såhär bara när jag själv precis kom in från ett mördarjobbigt pilatespass varvat med jogging.

Grym tjej som verkligen får dig att ge allt men samtidigt unnar dig en pommes på Donken ;) You gotta love it ;)

Anledningen till att jag valde Explorius från första början måste jag nog säga att det var storleken av bolaget som var ganska avgörande. Lite naivt tänkte jag att "Detta är mitt år och då vill jag inte vara en av tusentals" ;) Jag ville ha det "småskaliga" och "trygga" bolaget som erbjöd sina studenter ett bra samarbete under tiden man har kontakt med varandra och jag måste säga att detta har Explorius skött bra! Om man har haft frågor så har man snabbt fått ett bra svar och jag känner att det alltid ligger i organisationens intresse att försöka hjälpa till om problem uppstår. Att flera av de som jobbar där har erfarenheter av att själva ha bott i USA på ett eller annat sätt underlättar också!

Nu kanske man inte kan säga att mitt riktiga utbytesår har börjat än men det är en ganska stor process innan man åker iväg som kan utvärderas vid dethär laget ;) När jag väl är i USA är det min partnerorganisation ISE som har hand om det mesta kring mig samtidigt som Explorius förtfarande har kontakt och stöttar hemma i Sverige. Men somsagt, än så länge känns allt bra och Explorius har tagit hand om alla situationer (allt har gått smidigt) på ett väldigt bra och professionellt sätt utan att tappa den personliga biten!

Lycka till med DITT val! ;)

Jag började med att luncha lite med några andra utbytesstudenter, mycket trevligt må jag säga! ;)
Sedan gick vi till Norra Real och Avresemötet!

Vi fick ganska mycket information om saker vi redan hade koll på, så som programregler, förväntningar på dig som student, hur placeringsprocessen går till, hur familjelivet ser ut och vad ungdomar gör på sin fritid och i skolan. Sedan var det även 5 stycken gamla utbytesstudenter där som svarade på frågor och så. Måste säga att det var någonting av det bästa med mötet, så otroligt roligt att få träffa några som verkligen vet vad dom snackar om. De har fortfarande sina minnen ganska färska och levande eftersom det inte var så länge sedan de lämnade staterna. Vi fick även ett feting kuvert med informationen vi gick igenom på mötet, lite info kring avresan och praktiska detaljer som försäkringar samt instruktioner om hur man ansöker om visum.

Summa summarum måste jag erkänna att det inte känns så extremt långt borta nu. Inom ett par månader sitter JAG på planet mot USA och ett par ytterst spännande månader. Tror inte riktigt att jag har fattat hur stort det är ännu men det lär ju slå mig snart. Just nu är jag bara upprymd och förväntansfull över mitt utbytesår. Det ska bli så sjuuuukt KUL!!!!

De första åker iallafall hem från USA nästa vecka. Alltså dom som har varit där under det året som har varit. Det måste kännas underligt när man lixom har skaffat sig ett liv där borta! Men för mig känns det helt okej med tanke på att min tur närmar sig mer och mer ju mer tiden går, det är inte ens 100 dagar till första avresedatumet längre :D

Annars sitter jag med ett arbete om marknads och planekonomi som ska in på måndag, thank god för helger där man hinner sitta och plugga på dagarna och umgås med kompisar på kvällarna :D'

Kisses ♥

Annars händer det inte så mycket, lite tjejmiddag med tjejerna i klassen ikväll och sen full uppladdning inför Valborg!

Kisses ♥